Eymiss

Sitter och redigerar bilder från dagens fotografering och det är verkligen så himla många fina bilder! Alexandra och Mikael var jätteduktiga och jag hoppas att de också blir nöjda!

Stod emot Kent-hajpen på twitter igår. Har nobbat Kent de senaste åren. Deppigt, svart och hårt. Påminner för mycket om en svunnen tonårstid. De där delarna som man vill glömma och ta bort.
Rasmus kastade sig på mig 08.30 imorse. ''Du måste måste måste lyssna! Nu, fort, det är det bästa sen mannen i den vita hatten!'' Inbitet Kent-fan som han är ryckte jag på axlarna. Tycker Kent har varit otroligt tjatigt och tråkigt de senaste åren, visst har det väl kommit något okej här och där men ingenting som känns.

Jag hade fel. Den gåshuden. Sådär som det ska kännas, att Jocke Berg har läst mina tankar och sedan spelar lagom vemodig musik till. Bittersweet, den där perfekta balansen. Nu väntar jag på en solnedgång, en festival, en sommar, en kall öl och en extas. Sista gången jag såg Kent var 2010. Tredje gången. Det var totalt värdelöst. Nu kan jag se hopp!

Tänkte att jag kanske skulle bli frisk om jag åt bra. Ni vet, c-vitamin, frukt & grönt, fet fisk och sånt.
Jag försöker. Det funkar inte. Är fortfarande sjuk. Skitgrejer.

Vem får man fotografera, hur får man använda bilden och vem äger bilden?
Detta är några saker som jag tänkte reda ut eftersom jag märkt att de flesta inte har en aning om vad som faktiskt gäller enligt lag.

Vem äger en bild? Fotografen äger alltid bilden. Upphovsrätten till en bild sker i samma ögonblick som verket skapas. Alla bilder är skyddade enligt upphovsrätten! Ofta säger folk att de får använda en bild för att den är ''tagen från google.'' Google är en sökmotor som visar bilder från hemsidor, dessa bilder är i princip alltid copyright skyddade. Det finns ibland bilder som är tillgängliga för fri användning då brukar detta stå tex. under bilden. Står det inget så räkna alltid med att bilden är upphovsskyddad! Det spelar ingen roll om det står © eller inte på en bild. Detta är bara en symbol för att förtydliga att bilden är skyddad.

Straffet för bildstöld är böter eller fängelse i upp till 2 år!

Men om någon tar en bild på mig med min kamera, då är väl bilden min?
Egentligen inte. Den som trycker på knappen är den som skapar bilden och den som därmed äger bilden. Detta brukar dock inte vara något som folk bryr sig så mycket om. Är jag ute och går och en turist kommer fram med sin kamera och ber mig ta ett foto på honom/henne skulle jag ju givetvis aldrig göra anspråk på bilden sedan.

Var och vem får jag fotografera?
På allmän plats får du fotografera vem du vill. Även om folk ber dig sluta att fotografera har du all rätt att göra det så länge det inte råder fotoförbud. Sen är det ju såklart trevligare om man frågar först. Man får inte fotografera på privat område om man inte har tillstånd till detta. (Detta kan exempelvis vara i en butik eller på en skola.) Sedan finns det en del andra platser där det kan råda fotograferingsförbud. Detta kan tex. vara en militärförläggning.

Vad får jag göra med mina bilder?
Fotografen har stor frihet med vad denne kan göra med sina bilder. En fotograf får publicera en bild på internet utan att personen på bilden ger sitt medgivande till detta. Detta gäller dock inte om bilden publiceras på ett sätt som är kränkande eller i kommersiella syften.

Om du fått en bild som någon annan fotograferat äger fotografen fortfarande denna bilden och du får inte använda bilden utan att fråga fotografen. Även om man köpt en bild av en fotograf äger fotografen fortfarande rättigheterna till bilden. Du får alltså inte publicera en bild som någon annan tagit, även om bilden föreställer dig. Om du får tillstånd att lägga upp en bild på ex. din blogg kom ihåg att alltid nämna fotografens namn. Annars kan du bli stämd för detta.

Det är inte tillåtet att manipulera, beskära eller retuschera någon annans bild utan tillåtelse.

Läs mer på:
Datainspektionens hemsida
BLF
Fotosidan - Rättigheter och skyldigheter

Jag flippar sönder på att vara sjuk. Idag har jag städat och städat och städat, för jag vet fan inte vart jag ska göra
av mig själv. Igår blev jag inspirerad och fick för mig att jag skulle göra en stop motion. Eftersom jag inte hade någon som helst plan och för att solen gick ner mot slutet så blev det mest haha. Men någon gång ska jag göra ett riktigt seriöst projekt. Här är i alla fall resultatet:

För blir vi utan då blir det förjävligt. Det blir stopp. Även om vi pressar och trycker allt vi kan - tills det går av.
Att dela med sig är fint. Tills allting blir för slött och långsamt, och vi inte orkar höra mer på skiten.
Var väl bara det jag tänkte. Har inte råd med mer.

Har hostat sönder mina lungor hela nätterna. Men pratar gör jag likförbannat ändå. Det enda angenäma med att vara sjuk är ju när man får sådan där hes och go wiskeyröst, men nej, här ska det bara hostas och hostas tills revbenen går av. Jag är väldigt dålig på att vara sjuk, sådär halvsjuk, när det är för jobbig att göra något men för tråkig att ligga still. Nästa helg ska det kanske bli London - Samuel och Douglas. Vi ska bara räkna hur mycket pengar det finns i spargrisen först.

Jag gör mig själv splittrad. Det gör ont. Efter en stund orkar jag inte laga. Låter bara vara. Det svider med salt i såren. Men ibland måste man bara göra, som när man drar av ett plåster, snabbt - så det går över. När blev jag såhär?